Hästens parasiter

Alla hästar har parasiter. Det har hästar haft i alla tider och det är helt naturligt. Det är dock viktigt att parasitbördan inte blir för stor om hästen skall hålla sig frisk. Vår moderna hästhållning leder många gånger till ett onaturligt stort parasittryck.

En parasit lever i eller på andra organismer, tar sin näring från dem, och orsakar skada. De olika grupper av parasiter som finns är:

- Maskar
  - Rundmaskar (små och stora blodmaskar, spolmask)
   - Bandmaskar

- Leddjur
  - Insekter (löss, styngfluga)
   - Spindeldjur (fotskabb, fästing)

Vanliga maskar hos häst

Stora blodmasken (hästens farligaste parasit)

Livscykel: 6 - 11 månader. De könsmogna maskarna fäster vid tarmväggen och suger blod. Honorna lägger ägg som kommer ut med träcken under vår/försommar. Under gynnsamma förhållanden, kan äggen redan efter redan 3 dagar utvecklas till det smittfarliga tredje larvstadiet L3, men utvecklingen tar normalt 3 - 4 veckor. När hästarna betar sväljer de ner den smittfarliga larven. Dessa larver borrar sig in i tarmväggen och vandrar sedan upp i det artärsystem som förser tarmen med blod. Efter ungefär tre veckor har larverna nått upp till den stora kroppspulsåderns förgrening, den så kallade krösroten. Där utvecklas larverna under 3 -4 månader, sedan återvänder larverna till tarmen genom att passivt låta sig spolas tillbaka med blodflödet. Efter ca 6 - 8 veckor i tarmslemhinnan är cykeln fullbordad och larverna har utvecklats till könsmogna parasiter som börjar lägga ägg.

- En av de få parasiterna som kan döda sitt värddjur
- De vuxna maskarna är mellan 2 - 3 cm långa
- Lever som vuxen i grovtarmen, men vandrar först i kroppen under lång tid
- Ger kärlskador och kolik
- Mindre vanlig idag

Små blodmaskar (hästens vanligaste parasiter)

Livscykel: Livscykeln kan variera från  sex veckor upp till flera år. Könsmogna maskar finns i grovtarmen och honornas ägg passerar ut med träcken och utvecklas till smittfarliga larver på mindre än en vecka vid tjänlig väderlek. Larverna betas av hästen och sväljs ned. I tarmen utvecklas de sedan i tarmväggens slemhinna. Under vår och försommar fullföljer de flesta larverna sin utveckling direkt till vuxna parasiter i grovtarmen. Men under sensommar och höst stoppas den direkta utvecklingen genom att larverna går in i ett slags vilostadium - inhbition - och stannar upp i sin utveckling över vintern, för att sedan utvecklas vidare nästa vår. När larverna är i sitt vilostadium har dess ämnesomsättning gått ner till nästan noll och det gör dem oåtkomliga för alla avmaskningsmedel. Om hästen har blivit utsatt för ett högt smittryck under betessäsongen kan det finnas enorma mängder inhiberade (vilande) larver i tarmslemhinnan. Ibland inträffar det att dessa larver aktiveras spontant och plötsligt på vårvintern. Skadorna i grovtarmen kan då bli mycket omfattande. Detta tillståndet är direkt livshotande.

- De vuxna maskarna är mellan 5 - 15 mm långa
- Totalt finns det ett 40-tal arter, varav ett tiotal är mer frekvent förekommande
- Lever i hästens grovtarm
- Larvstadier kan gå i vila
- Under svenska förhållanden när de infektiva larverna sitt maximala antal under sensommaren/tidig höst
- Finns praktiskt taget hos alla hästar som vistas på bete
- Resistens förekommer

Spolmask (Vanligast hos unghästar)

Livscykel: Normalt 10 - 12 veckor. De könsmogna spolmaskarna finns i tunntarmen och lägger stora mängder ägg som följer med träcken ut. En maskhona kan producera mer än en miljon ägg. Efter ca 10 dagar har det i ägget utvecklats en infektiv larv. När detta ägg sedan sväljs, kläcks larven och penetrerar tarmväggen och sedan förs larven med blodströmmen, via levern till lungorna. Där tränger larven igenom kärlväggen ut i lungan för att sedan hostas upp och sväljas ner. Utvecklingen till vuxen parasit sker sedan i mag-tarmkanalen.

- Tjock mask, upp till 50 cm lång
- Föl- och unghästproblem
- Motståndskraftiga ägg
- Miljösmitta både i box och på bete
- Stall- och beteshygien viktigt vid bekämpning
- Kraftiga infektioner försvagar fölen, som växer sämre eller t o m förlorar i vikt
- Akuta infektioner kan följas av en tarminflammation som kan ge omväxlande förstoppning och diarré.
- Vuxna maskar kan orsaka förstoppning i tunntarmen
- Larvernas lungpåverkan kan leda till lunginflammation

Bandmask

Livscykel: Bandmasken kräver närvaro av en mellanvärd, ett frilevande kvalster i betesgräset. I dessa kvalster utvecklas äggen till smittfarliga larver inom 2 - 4 månader. När hästen har betat i sig kvalster som innehåller de mittfarliga larverna så kan de utvecklas till könsmogna maskar, vilket tar ytterligare ca 6 - 10 veckor.

- Stora vita maskar, kan bli upp till 5 cm lång
- Lever i övergången mellan tunntarm och blindtarm
- Kvalster på betet är mellanvärd
- Relativt okänd betydelse
- Svår att påvisa
- Tål vissa maksmedel

Styngflugelarver (är ingen mask utan en fluglarv)

Livscykel: Ett och ett fästade vid enskilda hårstrån placerar flughonorna sina ägg på hästens ben. När äggen kläckts, orsakar de klåda på hästens ben och hästen försöker klia sig med mulen. Larverna överförs då lätt från benen till läppar, nos och näsborrar. När sedan hästen slickar sig får den in larverna i munhålan där de borrar sig in i slemhinnorna på kinder, tunga och gom där de förblir i flera veckor, varefter vandringen ner till magsäcken påbörjas. Det tar larverna ca en månad att nå matsäcken, där det övervintrar fästade vid slemhinnan. De kan finnas i så stor antal att de helt täcker övre delen av matsäckens yta. När våren börjar komma släpper larverna sitt tag och följer med träcken ut och förpuppas i marken. På 3 - 10 veckor utvecklas de vuxna flugorna.

- Fullt utvecklad är larven ca 2 cm lång
- Förekommer sporadiskt
- Ger sällan upphov till symtom
- Lägger ägg på hästens framben/bringa
- Angrepp av vuxna flugor irriterar hästarna och gör dem nervösa

Källa: Maskhandboken och föreläsning med Katarina Gustavsson den 7/10 - 2006