Gotlandsrusset – en av de svenska urraserna.

I Sverige räknar man med sex genuint svenska hästraser, det är den stora starka Nordsvensk brukshäst som namnet anger arbetade på fält och i skog, Värmlandshästen och den numer utdöda Levenehästen som är en lite lättare typ av brukshäst och användes på landet men även som bryggarhäst och som snabbare travhäst för vagn. Svensk ridponny och svensk varmblodig häst är raser som vi fortfarande värnar om de speciella linjer som kan spåras långt tillbaka i tiden. Som sista ras och en av de absolut äldsta raserna i hela Europa är just gotlandsrusset.

Flera tusen år

På en av Gotlands närmaste tillhörande öar, Stora Karlsö, har de hittat benrester från en mindre ponny och nu med hjälp av Kol 14 metoden daterat dessa till så gamla som 6 000 år och därmed är gotlandsrussets ursprung så gammalt som från stenåldern. De allra äldsta benresterna, skisser och ristningar som hittats vid historiska utgrävningar ger en samlad bild av dessa tidiga ponnys och hästar att de härstammar från Tarpanhästarna. Dessa urhästar har inte alltid en helt solklar koppling till våra moderna hästar men levde som vilda och halvvilda djur i Östeuropa och framför allt Polen. Det finns även ristningar och målningar av ponnys i stil och storlek som gotlandsrusset från 1 000 år före Kristus då de avbildats och använts som draghästar med sele.

Den gotländska historien

På Gotland användes den lilla starka ponnyn till åkerbruk, skogsbruk och körhäst. Redan då gick den på varierande arbetsuppgifter. Den tåliga ponnyn gick utomhus på magert bete och var billig arbetskraft. Under 1800-talet började russets popularitet minska då traktorer och maskiner i allmänhet började inta jordbruket, och vallarna de gick och betade på styckades upp och blev till åkermarker. Ölandshästen gick sitt tråkiga öde till mötes under denna perioden och är idag helt utrotad. Som tur var fanns några eldsjälar och hästälskare kvar på Gotland. Under 1880-talet skapade en stor hästgård en mer aktiv avel av gotlandsrusset. En hingst av Knabstruber-typ vid namn Khedivin blev en viktig bas i den aveln och tidigt kom den snabbtravande ponnyn Olle II in i bilden och än idag har många av Sveriges russ Olle II med i sina bakersta led av släktskap.

Aktiv avel med medvetna val och modern avelslinje.

På Skansen i Stockholm och Slottsskogen i Göteborg förstod man tidigt vikten av att bevara och utveckla denna svenska ponnyras och på båda de anrika djurparkerna avlade man på gotlandsrusset. Tack vare denna spridning rent geografiskt kunde man skapa lite variation och olika avelslinjer. För att lätta upp ponnyn från de lite tyngre arbetande modellerna till en lättare typ så valde man att under 1900-talet plocka in den engelska lätta Welshponnyn i aveln.

Dagens avel av gotlandsrusset

Idag avlar man aktivt på russet för både ridbarhet, kör- och travegenskaper och naturligtvis som sällskapshäst och familjemedlem. Från och med 60-talet har man kunnat registrera, diplomera och premiera russet och därmed tog aveln fart på riktigt. Idag räknar man med att det fins mellan 5 500-6 000 svenska gotlandsruss i landet.